Affären förr

Sortimentet skiljer sig mycket åt ifrån dagens affärer. Tavlebords affär har t ex alltid haft ett brett järnvarusortiment.

Fram till 1960-talet såldes ingen mjölk utan det fick folket i bygden själva köpa utav bönderna. Bönderna handlade på kredit hela året och när skörden var klar betalade man sin skuld till affären genom att sälja havren till handlaren i Tavlebord. Havren förvarades i magasinsbyggnaden och forslades sedan vidare till Nösund med häst och vagn. Där skeppades havren vidare med ångbåt till Göteborg.

Alla varor i affären såldes över disk fram till 1960-talet. När kunderna handlade gick det till på följande sätt:

De lämnade fram en lista på de varor som de ville handla. Sedan gick handlaren och plockade ihop varorna åt kunden, skrev ner varornas priser på en lapp och adderade genom huvudräkning.

Det förekom ofta att man prutade på vissa varor t ex kläder. Vissa varor hade handlaren satt ut priset som vanligt, men uppe i hörnet på skylten hade handlaren också satt ut ett tecken ex #. Det tecknet symboliserade en summa som endast handlaren visste om och när sedan kunden började pruta så visste handlaren, tack vare summan, hur lågt i pris han kunde gå utan att förlora på det.

Varorna var inte färdigförpackade liter eller kilovis, som de är idag, utan handlaren hade lådfack (en stor byrå med massa små lådor) eller kaggar där varorna förvarades. Handlaren mätte upp den mängd som kunde önskade. Här följer några exempel på varor som såldes i lösvikt: kaffe, socker, salt, mjöl, snus, karameller, sirap, oljor till lampor och fotogen. Fotogenet förvarades i en stor tank bakom affären och man hade dragit in en slang med en pump in i affären. På den pumpen fanns en måttsticka där man kunde välja hur mycket fotogen man skulle tappa. Måttstickan var graderad litervis och den stoppade automatiskt när rätt mängd var nådd.

Till och med 1956 hade Tavlebord även en bensinpump av märket Shell. Den var handdriven och kunde ge maximalt 20 liter på en gång.

I lanthandeln förr skulle man kunna köpa allting, eftersom folk inte hade samma transportmöjligheter på den tiden. Det man inte hade i affären skaffade man hem på begäran av kunderna. Det såldes t ex plogar, seldon till hästar, djurmediciner, spisar, läder, psalmböcker, svepa till lik, blåkläder (stor artikel), alla slags tyger, apoteksvaror (till slutet av 1970-talet) och hattar.

Textilvaror var en mycket stor artikel förr, för folket sydde, lagade och lappade mycket själva. Sytråd, nålar, sulor, sylar och tryckknappar såldes det också mycket av.

En annan artikel som var väldigt stor förr var mjölkflaskor. De fanns i storlekarna 2-, 5-, 10-, 12- och 15 liter. Det fanns två typer av mjölkflaskor, den ena kallades för halsflaska eftersom det var som en hink med hals och på halsen kunde man sätta ett lock. Locket var till för att man inte skulle få smuts i mjölken när man forslade den från hagarna till gården. Den andra mjölkflaskan kallades för fyrkanna och den såg också ut som en hink, men botten var lika stor som toppen. Man kunde även ha lock på fyrkannan. Namnet fyrkanna härstammar från ett gammalt mått som var 12 liter. Halsflaskan och fyrkannan var gjorda i materialet bläckplåt, rostfritt stål eller aluminium. Dessa flaskor användes till många olika saker bl.a. mjölk- och vattentransporter. När plasten kom försvann mjölkflaskorna och ersattes med andra flaskor av just plast.

Varor som såldes förr och som även fanns under den tiden Stig Jansson drev affären var t ex spik, nubb, skruv, trätofflor, gummistövlar, järnvaror, medel mot ohyra, foder och tågvirke.

Man hade väldigt lite specerier i den gamla lanthandeln. Färskvaror fanns nästan inte alls utan det enda man hade i den riktningen var saltat fläsk, nersaltad kokkorv, salt sill, rökt medvurst, knackvurst och på 1940-talet kom falukorven. Den enda frukten man hade var apelsiner och då mest till jul.

Mjölk började man inte sälja i Tavlebord förrän på 1960-talet, Innan såldes mjölken direkt från bondgårdarna till kunderna. Varje kund hade sin egen bondgård där de köpte mjölk.

En lyxvara förr var kaffe och det sålde man väldigt lite utav jämfört med idag.

Jäst var en stor artikel eftersom man inte kunde köpa bröd utan var tvungen att baka själv. Jäst såldes i lösvikt och kom till affären i stora säckar.

Bränsle som kox och kol var också en väldigt stor artikel, men idag är dessa bränslen ersatta med olja och ved.

Djurfoder fanns det väldigt få sorter utav. Det som fanns var kraftfoder till kor, melass, kli och linfrö. Hönsfoder kom till på senare år och i början fanns det bara majs. Under de sista åren när Stig Janssons drev Tavlebords lanthandel så fanns det ca sju olika sorters foder till både kor och hästar. Till höns och grisar fanns det ca fem sorter.

Barnmat var en artikel som inte alls existerade. Nappar fanns inte och skulle man tvunget ha napp till sitt barn fick man nöja sig med dinappar för djur.

Läsk existerade inte heller, utan det enda som fanns var öl och svagdricka. Öl såldes i glasflaskor på 33 cl och svagdricka såldes i kaggar på fem eller tio liter.

Den absolut största artikeln som såldes i Tavlebord förr var salt. Det berodde på att folk använde salt till att bl.a. salta ner kött och fisk. Saltet använde man även till konservering av livsmedel (dåtidens frys).

Tvättmedel fanns men det sålde man väldigt lite utav, för folk använde såpa istället för tvättmedel. Det berodde främst på att man kunde använda såpa till så mycket mer än bara klädtvätt, t ex rengöring av golv. I början när inte såpa fanns så kokade man upp vatten i en stor gryta och så hällde man lite aska i vattnet. Sedan skrubbade man kläderna rena.

Tavlebords ägare genom tiderna

1856-1863, Anders Olsson (1820-1864)

Den absolut första ägaren till Tavlebords lanthandel. År 1856 öppnade han en lanthandelsrörelse i Gilleby, Tegneby socken, som han år 1859 överflyttade till Tavlebord i Tegneby socken. Anders Olsson var gift med Anna Britta Johansdotter (1824-1909) och hon var en tid småskolelärarinna.

1863-1883  Johan Andersson

Född på gården Kärra i Tegneby den 2/11 1839. Dog den 22/1 1883 och är begraven på Tegneby kyrkogård. Han började sin handel först i en liten bod som låg längre åt ”Nösunds hållet” mitt emot den så kallade Klockaretomta. En gammal brunn finns än idag kvar som visar var nämnda tomt har varit. Johan Andersson byggde samtliga huvudbyggnader på Tavlebord som finns än idag, troligen i följande ordning: magasinsbyggnaden, boningshuset och affärshuset. Johan Andersson dog vid 44 års ålder och efterlämnade en rätt betydande förmögenhet, bl.a. en fond som finns än idag. Fonden skall användas till stipendier, som Johan Andersson uttryckte det, ”Till skötsamma pojkar från bygden”. På den tiden var det bara pojkar som studerade. Idag gäller stipendiet även flickor och det kallas för Anderssons i Taflebord. Stipendiet administreras av Uppsala universitet och för att kunna få det måste man uppfylla följande krav: Till flitig och behövande studerande vid universitetet i Uppsala eller Göteborg, född på Orust eller som har förälder bosatt där, med företräde för sökande från Tegneby församling. 1883 var beloppet 16500 kr och det motsvarar ca 6 664 502 kr i dagens penningvärde om man räknar med en genomsnittlig inflation på 5%. Det måste alltså ha gått väldigt bra för Johan Andersson eftersom denna summa bara var en del av de pengar som han lämnade efter sig. I Johan Anderssons testamente stod det: ”Om någon av arvingarna försökte överklaga testamentet så skulle de bli utan arv.” Även om Johan Andersson skänkte en så stor summa till fonden var det ingen av arvingarna som överklagade. Utan Johan Andersson som ägare hade affären troligen inte fortsatt att existera, eftersom han byggde upp en handelsplats i stället för det gamla ”skjulet” som var affär tidigare.

1883-1893  Abraham Leonard Samuelsson

Född på gården Håv i Tegneby den 2/11 1851. A.L. Samuelsson var brorson till Johan Andersson och kom som biträde till densamme år 1877. Efter Anderssons död övertog alltså A.L. Samuelsson affären och drev den i tio år. Den 19/11 1892 flyttade han till Ellös och fortsatte att driva handel under firmanamnet A.L. Samuelsson i den affär som förut fanns vid Ellös brygga. Firmanamnet har varit bestående ända till i våra dagar då affären nybyggdes och antog namnet ”Allköp”.

1893-1906  Pontus Hjalmar Olsson

Född i Göteborg (datum okänt idag, men vi kanske vet det när vi hittar skyltarna). Han bedrev sin handel på Tavlebord under firmanamnet P.H. Olsson och brukade förr av gamla personer kallas för ”gamle Olsson”. P.H. Olsson sålde affären 1906 till två av sina biträden och flyttade själv till Göteborg den 23/3 1906. Det har sagts att han sedan startade en slags importfirma i kompanjonskap med en son till handlaren Janne Andrén i Henån. Janne var bror till nämnde Johan Andersson.

1906-1912  David Thorsson

Född i Ljungs församling den 28/8 1863, kom till Tavlebord som biträde hos P.H. Olsson den 19/12 1900. Han flyttade hit från Norums församling. Hans Rickard Högberg, född i Väner-Ryr den 12/11 1880, kom också han som biträde hos P.H. Olsson den 22/11 1901. Högberg flyttade tillbaka till Väner-Ryr den 23/9 1904, men torde ha kommit tillbaka till Tavlebord 1906 när han och Thorsson tillsammans övertog affären efter P.H. Olsson. Redan 1909 skiljer emellertid Thorsson och Högberg på sig och Thorsson övertar affären ensam. Högberg flyttar för andra gången från Tavlebord denna gång till Göteborg den 28/12 1909. Troligen är det nu som firmanamnet D.Thorsson AB bildades och under vars namn affären bedrevs till 1951. År 1912 säljer David Thorsson sin rörelse D.Thorsson AB till Gustav Pettersson och flyttar till Lundby församling i Göteborg den 10/12 1912. Vad David Thorsson sedan företog sig är okänt.

1912-1950  Gustav Fritz Pettersson

Född på gården Lalleröd i Tegneby den 11/8 1880, hade börjat sin affärsbana med att starta en affär hemma i Lalleröd. Senare startade han en affär på Åstol tills han 1912 köpte Tavlebord och D.Thorssons AB, som då endast omfattade affären i Tavlebord. Under Petterssons tid kom D.Thorssons AB att utökas med en affär på Nösund. Om Gustav Pettersson sålde eller på annat sätt avvecklade affären på Åstol är okänt, men i och med att han köpt på Tavlebord slutade han med Åstolsaffären. Butiken på Lalleröd övergick till brodern Robert Pettersson och ett biträde som i unga år börjat hos Gustav Pettersson, först i Lalleröd och sedan på Åstol. Biträdet hette Oscar Ohlson och han kom så småningom till Tavlebord. År 1914 köpte Pettersson den tidigare omnämnda affären på Nösund (det var den affär Holst 1912 sålt till en Anders Andersson, troligen från Kolhättan, men som nu hade kommit på obestånd och gick i konkurs) och utökade härmed D.Thorssons AB till att omfatta två butiker. Som medintressent till att förestå butiken på Nösund kom nu Hjalmar Abrahamsson in i bilden. Pettersson bodde själv vid denna tidpunkt på Tavlebord. Tydligen var Pettersson också intresserad av jordbruk för 19?? köpte han en del av den gård som då ägdes av Martin Andersson i Gilleby. 1951 köpte Erik Askland gården av Petterssons Sterbhus. Pettersson dog den 10/10 1925 i sin makas hem i Västerlanda. Firmanamnet D.Thorssons AB var kvar till på 1950-talet när Petterssons arvingar avvecklade hela aktiebolaget. Affären såldes till Oscar Ohlson 1950/1951. Nösundsbutiken lades ner och fastigheten där såldes till kommunen. Jordbruksfastigheten på Gilleby som tidigare nämndes såldes 1951 och därmed var epoken Pettersson slut när det gäller Tavlebords affärs historia. Gården på Tavlebord har idag övergått i Erik Asklands dotter Pia Askland Josefsson, som under 2012 tillsammans med maken Helge renoverat bostadshuset. Där öppnades i juni 2012 Tavlebord Honungsgård.

1951-1956  Oscar Alfred Ohlson

Också han född på Lalleröd, den 18/7 1894, hade, som tidigare omtalats, redan i unga år börjat som affärsbiträde hos Pettersson. Ohlson kom på ett tidigt stadium till Tavlebord, först som biträde och sedan som föreståndare tills den dag då han själv övertog affären. Det nya firmanamnet blev nu Oscar Ohlson. Oscar Ohlson dog i april 1956.

1956-2002  Stig Ingmar och Maj-Nor Jansson

Stig Ingmar född den 23/8 1926 och hustrun Maj-Nor född den 16/5 1931. Stig och Maj-Nor Jansson kom till Tavlebord den 1/9 1956 och liksom hans två närmaste föregångare kom även han dit från Åstol. För sjätte gången i Tavlebords affärshistoria byts firmanamnet ut och det nya firmanamnet blir Stig Jansson. 1957 köpte Janssons den första frysboxen till Tavlebord och den hade märket “Goldmaster”. I början av 60-talet gör Janssons om affären till snabbköp, d.v.s. man plockar själv sina varor och det blev en stor omställning för speciellt äldre kunder. I början fick Stig hämta en korg och visa hur man gjorde när man handlade. I och med att affären gjordes om till snabbköp så köptes en kyldisk och en mjölkkyl och det var något som var väldigt modernt på den tiden.

1978 bygger de ut affären och den tidigare affärsbyggnaden börjar nu användas till lager, kontor och fikarum. Till den nya affären köps två frysdiskar, en charkdisk och tre kyldiskar. Man köper även en kassadisk och bygger ett kylrum för mjölk, charkvaror och blommor. Affären såg ut på ungefär samma sätt fram tills Stig Jansson 24 år senare stängde affären.

Stig Jansson skötte inte hela verksamheten själv utan hade fram till 1997 väldigt god hjälp utav sin fru Maj-Nor. Maj-Nor Jansson avled hastigt 22/4 1997. Maj-Nors specialité var blommor. Hon gjorde blomgrupper och binderier som var väldigt fina och mycket populära bland kunderna. Något som hon lärde sig på en floristutbildning på äldre dar. Maj-Nor skötte även Frukt & Grönt, samt brödavdelningen. Maj-Nor gjorde också “plankor” (ost, frukt, kyckling m.m.) till kalas och bjudningar. Hon hade en tid även deltidsjobb på ålderdomshemmet i Tegneby.

Affären stängdes 30/9 2002. Stig hade då varit ålderspensionär under 11 år och drivit den själv under 5 år.

Stig Jansson avled 27/12 2004 och därmed gick troligen den siste handlaren på Tavlebord ur tiden.

2007-          Tavlebord AB